Vedeldning

Skogen

Tillväxt

Under hela 1900-talet har volymen skog i Sverige ökat. Vid senaste sekelskiftet hade vi ungefär dubbelt så stor volym skog som i början av 1900-talet. Detta har vi ganska goda kunskaper om eftersom Sverige har en årlig riksskogstaxering som är världens äldsta och inleddes när förra seklet var ungt.

Den årliga tillväxten i Sverige är ca 100 miljoner kubikmeter per år. Virkesförrådet vid förra seklets slut var ungefär 3 000 000 000 kubikmeter.

Träslagssammansättningen har genom århundradena ändrats. Vid inledningen av 1500-talet, var lövträden dominerande trädslag i stor del av södra Sverige. Sedan dess har lövskogen successivt trängts undan till förmån för framförallt gran. Vårt sätt att driva skogsbruk, med kalhyggesbruk, har från mitten av förra seklet gynnat volymen lövskog, framförallt björk. I våra dagar har ett nyvaknat intresse för lövskogen väckts och vissa arealer omfördelas nu från granskog till löv. Ett problem i skogsbruket är de höga viltstammarna som vi haft under senaste 20 åren, vilka medfört att de flesta lövträdslagen och tall trängts tillbaka till förmån för gran.

Av ovan nämnda skogsvolymer är 85-90% barrskog, resterande del lövskog.

Avverkning

Ungefär 75 % av skogens tillväxt avverkas årligen, vårt skogsförråd fortsätter alltså att öka. Detta skulle kunna leda till en ökad konsumtion av skogsråvara men man skall då samtidigt komma ihåg att många länder, inte minst i Europa har skogsförråd som också ökar. Därtill kommer att andra länder med enormt stora skogstillgångar, t.ex. Ryssland, arbetar med att förbättra sin infrastruktur. Detta leder till att de väldiga skogstillgångarna blir tillgängliga för exploatering.

En slutsats man skulle kunna dra av detta, som vedeldare i Sverige, är att kvantiteterna råvara som lämpar sig för ved kan öka och kan komma att vara satta under ”prispress”. Något av den här utvecklingen har vi sett under det tio senaste åren, då industrins krav på råvaran blivit allt hårdare. Möjligen kan detta vara aspekter att väga in i ett långsiktigt perspektiv i valet mellan olika uppvärmningssystem.

Den helt dominerande kvantiteten skog avverkas idag av maskiner, så kallade skördare, både i gallring och slutavverkning. För vedhuggaren som avverkar sin egen ved är det som regel motorsåg som gäller. Observeras bör att motorsågsarbete är mycket farligt, årligen sker ett antal dödsolyckor. Största enskilda dödsorsaken är påfällning dvs. att man fäller ett träd på någon annan eller sig själv. Om man som helt ovan vill börja arbeta med motorsåg, är det en klok investering att gå någon kortare kurs i ämnet. Skogsvårdsstyrelsen eller skogsbruksskolorna anordnar sådana eller kan hänvisa. Observera också att minimiålder och krav på skyddsutrustning finns enligt lag.

Trädslag

I svenska skogen finns drygt 20 trädslag som vi räknar som inhemska. Därutöver ett stort antal införda, som ofta förekommer inom mycket begränsade områden. Barrträdsarterna är tre: gran, tall och lärk, resterande är lövträdsarter. Värmevärdet för de olika trädslagen svarar ofta väl mot densiteten i torrt tillstånd.

I nedanstående tabell är vikten i helt torrt tillstånd angivet ( F 0%, kg/ m³) per kubikmeter för ett stort antal trädslag.

Trädslag	Kg/m³	Trädslag	Kg/m³
Gran	430	Ask	650
Tall	490	Asp	450
Lärk	550	Ek	650
Lönn	570	Rönn	720
Klibbal	490	Lind	440
Björk	580	Alm	640
Bok	680	Sälg	490

Rötor

Röta i trä är ett stort ämnesområde som vetenskapligt kan ägnas avhandlingar åt att klarlägga ur olika aspekter.

Som vedeldare kan det vara nyttigt att känna till en grov indelning och förutsättningarna för den.

I skogs- och rundvirkessamanhang kan man tala om skogsröta respektive lagringsröta.

Skogsröta

angriper levande träd och växer ofta från centrum och utåt. Vanligaste skogsrötan är brunröta som angriper och bryter ner cellulosan i veden, angripet trä får en brun färg. Rötan har många stadier från faströta till lösröta som ibland övergår till hål ( då är också andra nedbrytare inblandade ). Brunrötan är ett stort problem på gran, årligen förstörs värden för många hundra miljoner kronor i skogen. Att brunröteskadad ved inte är lämplig att såga virke av förstår man lätt. Veden går att tillverka pappersmassa av. Idag har vi övergått till mer miljövänliga blekmetoder vid tillverkning av pappersmassa och här ställer brunrötan till besvär. Detta medför i praktiken att rötskadad ved inte är önskvärd som massaved. Resultatet för oss som vedeldare blir ett sortiment som brukar kallas ”rötved” och som, i stort sett, enbart har avsättning som energiråvara. Trä angripet av brunrötor har endast marginellt sämre bränslevärde. En viktigare faktor för barrträ är om trät är snabb- eller senvuxet. Rötved kan vara ett bra alternativ som pannved jämfört med björk om man tar hänsyn till råvarupriset.

Lagringsröta

angriper död ved i skogen men också virke och ved som är dåligt torkat och förvarat. Om trät håller en fukthalt över 30 % så fortgår rötprocessen. Rötan angriper trät utifrån och inåt. Lagringsrötorna förbrukar snabbt energivärdet i veden och fullt nedbruten ved har mycket lite bränslevärde kvar.

Köpa olja eller ved ?

Alternativen för uppvärmning är många: olja, el eller ved är några av alternativen. Att räkna på ett alternativ kan vara mer eller mindre knepigt, för olja är ingångsfaktorerna: utrustningens pris och livslängd, effektbehov för huset, nuvarande oljepris samt oljeprisets framtida utveckling.

För att räkna på alternativet ved krävs naturligtvis också uppgifter om utrustningens pris och livslängd samt effektbehov för huset därtill kommer beräkningar av volym ved samt en gissning om framtida prisutveckling.

Vad gäller framtida prisutveckling, så hittar du en del under rubriken tillväxt, för att bedöma volymer är det en förutsättning att kunna något om omräkningstal samt beakta vad som sägs nedan under rubriken torkning.

Omräkningstal råvara

Massaved säljs i måttet kubikmeter fast mått under bark ( m³f ub), för ved är det mer riktigt att räkna med kubikmeter fast mått på bark (m³f pb). Med fasta mått menas massiv vedvolym, luften borträknad. Massaved säljs, som regel, i standardlängden 3 meter (södra Sverige) eller fallande längd, 3-5, 5 meter ( norra Sverige ).

Ved i 3-meterslängd eller fallande längd (”långved”) säljs ofta i travat mått (m³t - ”löst mått”). När man talar om travat mått, avses som regel, på bark.

Upparbetad ved i stack, eller vedhäck vid leverans, mäts i kubikmeter stjälpt mått (m³s). Måtten travat och stjälpt, beskriver vedens volym med ingående luft medräknad. Staplad, huggen, ved kan ju lättast beskrivas i travad volym.

Följande ungefärliga omräkningstal kan användas:

1 m³f ub = 1,1 m³f pb

1 m³f = 1,4 – 2,0 m³t

I den här bedömningen krävs stort kunnande om man vill få ett mer exakt omräkningstal. Faktorer som sänker fastvolymprocenten är: klen diameter, krokig ved, slarvig travning, avverkningsrester eller snö i traven, rotben, lövträ har lägre fastvolym än barrträ.

Klen krogig lövved kan ha en fastvolym ner mot 50 % ( 1 m³f = 2 m³t ).

Rak, grövre ( 20 cm ) gran eller tallved utan rotansvällningar kan ha en fastvolym på 70 %. Detta gäller för 3-meters ved, längre ved kan ha en lägre fastvolymprocent.

1 m³f = 2,2 m³s

För lång ved ( 50 cm ) är fastfolymen något lägre ( 1 m³f = 2,3 m³s ), för kort ved ( 30 cm ) är den något högre.

Oljeekvivalent

Med oljeekvivalent menas den volym lufttorr ved som ger likvärdigt energiutbyte med en kubikmeter olja.

Naturligtvis är detta ungefärliga värden eftersom vedens fukthalt och kvalité kan variera liksom olika pannors verkningsgrad kan vara högst varierande.

Omräkningstalen är ändå mycket användbara, då de dels kan ge en uppfattning om vedbehovet och dels kan vara underlag för en kalkyl om man vill räkna på alternativet vedeldning.

En kubikmeter eldningsolja motsvaras ( ungefär ) av följande mängd trädbränsle vid 20 % fukthalt:

Trädslag M³f pb M³t ( 60 % fv.) M³s ( 45 % fv. )

Gran, Asp 5,6 9,3 12,4

Tall 5,0 8,3 11,1

Björk 4,4 7,3 9,8

Ek, Bok 3,8 6,3 8,4

Köpa färdighuggen ved

I en valsituation mellan ved eller annat uppvärmningssystem, kan det ju vara ett alternativ att köpa färdighuggen ved.

För att skapa sig ett beslutsunderlag för den individuella situationen, kan det vara av värde att ha någon uppfattning om kostnaden för att köpa färdigkluven ved.

Prisnivån varierar ju naturligtvis mellan olika områden men som regel kan man köpa färdig ved i prisintervallet 200-300 kr/m³s inklusive hemtransport. Priset på brasved förpackad i nätsäck el. dyl. är ofta betydligt högre.

En enkel ( mycket grov ) tumregel kan vara att färdig ved, fritt hemkörd, går att köpa till ett pris som motsvarar 50% av priset på eldningsolja.

Upparbetning, torkning och lagring.

Upparbetning

Torvald Wermelin skrev ett antal ”ute”-böcker om friluftsliv. En rubrik löd: ”hugg din egen ved – och den värmer dig två gånger”. Naturligtvis var detta riktigt och kan fortfarande vara ett alternativ. Ett mer realistiskt alternativ för de flesta som väljer ved som uppvärmningsalternativ och som inte köper färdig ved, är kanske att investera i någon form av vedmaskin.

En anledning att göra detta skulle kunna vara att veden bör vara upparbetad tidigt på våren för att tillgodogöra sig optimalt energiutbyte vid förbränningen.

Torkning

Luftfuktigheten är som lägst under tiden före lövsprickning och stiger sedan successivt mot hösten. Veden torkar effektivast när skillnaden mellan vedens och luftens fuktighet är som störst. Av detta följer att: det är ofta bättre ”tork” i april vid +10 grader än i augusti vid +25 grader.

Även vintertid vid minusgrader, är luftfuktigheten ofta låg. Ved torkar bra i uppvärmt utrymme under sådana omständigheter men ofta krävs då en fläkt för att sätta luften i rörelse om större mängder skall torkas.

Om man använder fläkt för att torka ved (oavsett årstid), är det som regel bättre att suga bort luften än att blåsa på veden.

I grova tal kan följande fukthalt i ved anges: Rå ved har en fukthalt kring 50 %. Lufttorr ved har en fukthalt på 15% i maj och 30% i oktober – november.

Rå ved torkar sakta, speciellt tyngre lövved, som bör ha två torksäsonger för att bli optimalt torr. Det är viktigt att notera följande angående torkning: ved som torkat ordentligt under vår och försommar, återtar en högre fukthalt under hösten vid förvaring ute. Den återtar dock sitt torra tillstånd mycket snabbt när den kommer in i rumstemperatur.

” Normaltorr” ved har ca 10 % högre värmevärde än rå ved vid eldning. I praktiken tillkommer dock ofta ytterligare 10 % eftersom torr ved ger en högre verkningsgrad i förbränningsanläggningen. Ca 20% av volym eller kronor för vedförbrukningen och därtill arbetet för att hantera den volymen ligger alltså i ”potten” när vi bedömer rå ved kontra väl torkad ved. Därtill kommer miljöaspekten, utsläppen vid eldning med fuktig ved är ofta mångdubbelt större än vid eldning med torr ved – se vidare under rubrik miljöaspekter.

Lagring

Bästa alternativet för lagring av den upparbetade veden är väl genomluftat under tak. Ett bra alternativ är ute under ett plåttak som vilar på reglar. Det är viktigt att lämna utrymme mellan veden och taket som medger bra luftcirkulation. De bra alternativen kan säkert vara nästan lika många som antalet vedeldare.

Ett mycket dåligt sätt att lagra ved, som tyvärr är vanligt, är under tätt åtsittande presenning som dessutom ofta är långt neddragen på sidorna. Detta är inte att torka veden – det är att koka den !

Om presenning är det alternativet som väljs, så lägg inte på den före augusti månad och var noga med att ta av den ända fram till slutet av september under högtrycksperioder.

Eldning

Förbränning

Olika trädslag har olika värmevärde, vilket avhandlats ovan under rubriken ”Skogen”. Vad torkningen innebär för energiutbytet, har likaså avhandlats.

Ytterligare en faktor som bestämmer effektivt energiutbyte från värmeanläggningen, är sotbildningen i pannan. Naturligtvis är ofta återkommande sotning att rekommendera men man kan också påverka genom valet av ved.

Om man blandar barr- och lövved vid förbränning, så uppnår man optimalt utbyte. Eldning med bara ett trädslag eller med bara löv- eller barrved medför ökad sotbildning och sänker därmed energiutbytet vid samma sotningsintervall.

Att elda med enbart björkved i en panna är därför ofta inget bra ekonomiskt alternativ om man har förutsättningen att rensorterad björk ofta är dyrare än annan ved.

Ekved

Ekved är ett mycket bra bränsle – om man eldar den med kunskap, i annat fall kan problem uppstå.

Ekveden innehåller mycket energi, mer än de flesta andra trädslag, och är därför bra ved. Torr ekved utvecklar mycket värme, det kan skada järndetaljer i eldstaden. Exempel finns på de som eldat sönder en ny panna på tre månader, genom att enbart elda med torr ekved.

Ek innehåller garvsyra, som är aggressiv både mot metall och murbruk.

Båda dessa olägenheterna kan elimineras om alltid blandar ek med andra trädslag vid förbränning, gärna barrträ. Andelen ek bör ej överstiga 30% i samma fyr.

Kom ihåg: elda aldrig enbart ekved i samma fyr.

Miljöaspekter

Miljöaspekter, både kortsiktigt och långsiktigt, går i vedeldningssammanhang hand-i-hand med ekonomin. Vad som är bra för miljön är också, i de här sammanhangen, bra för din ekonomi. Det borde därför vara en självklarhet att uppfylla alla förutsättningarna för miljövänlig eldning.

Följande punkter är av vikt i sammanhanget:

Välj rätt utrustning, en miljögodkänd (keramisk panna) eldstad, elda pannan mot ackumulatortank.

Elda med god lufttillförsel och bra drag i skorstenen.

Pyrelda inte !!

Kontrollera rökgastemperaturen, in till rökkanalen får den inte överstiga 350^oC.

Sota regelbundet, ”ekonomisotning” kan gärna göras varje vecka.

Använd enbart torr ved !!

En bra och viktig kontakt i sammanhanget är din sotare. De kan ge råd och svar på ett stort antal frågor i sammanhanget, även när du står inför en nyinstallering eller ombyggnad av ditt uppvärmningssystem.

Tillbaka till rubrikerna